MIN SJUKDOM

                                                                             19 okt 2010

HEJ!

Detta är en sida för dom som är intresserade av vad som har hänt mig.

I februari började jag känna domningar i högerbenet och på utansidan av foten.

Det blev värre ju längre tiden gick, värk i vaden konstant!

Värk i vaden är den största symptomen för diskbråck.

Jag började gå både hos massör och naprapat och sjukgymnast samt läkare och dom konstaterade alla att mina symptom lutade åt diskbråck men eftersom jag kunde kissa och bajsa (ursäkta ordspråket) så räknades jag inte som akut.

Men en natt vart värre med akut resa till stan (17 mil enkel resa,Östersund). Det enda som hände var undersökning och att jag fick komma till magnetröntgen snabbare.

Där konstaterades oxå diskbråck.

Därefter vart det träff med både sjukgymnast och läkare på ortopeden och ryggkliniken.

Där konstaterades att jag uppfyllde alla kritierier för att få en diskbråcksoperation.

Fick operationstid 31 augusti. HURRA!!!!
Sen skulle jag kunna börja gå på hundpromenader igen, något som jag inte kunnat gjort sen i maj.

Åh vad jag längtade!

Hundpromenader..............!!!!!!!

Operationen LYCKADES! Hurra vad härlig känsla att kunna gå utan SMÄRTA i vaden.

Lyckan varade dock inte så länge.

Ca 2 v efter operationen så började jag få svårt att gå och småkramper i ryggen. Men jag tänkte att det var väl kroppens sett att försöka ordna till sig efter ca 5 mån haltande.

Den 22 sept fick min sambo köra in mig akut till hälsocentralen 1,5 mil för då hade jag såna kramper att jag inte tog mig ur sängen för egen maskin. Det vart kramplösande medicin och hem igen.

Natten mellan 25-26 september brakade allt lös.

Jag hade så kraftiga kramper i ryggen att jag knappt kunde gå, stå, sitta eller ligga  och framförallt inte kissa.

Ambulansen kom - 05.00 var jag inne i stan och där vart jag var kvar till den 13 oktober.

Inne på sjukhuset vart det provtagningar, blod och urinodlingar - under tiden var den största uppgiften att hålla mig smärtfri.

Jag kunde inte ta mig ur sängen, inte klä på mig, inte ta på mig strumpor och skor och framförallt så kunde jag INTE GÅ utan gåstol och dessutom ha kateter.

Jag har även fått en formgjuten ryggkorsett som stöd.

Efter mycket om och men så kom läkarna fram till att jag fått en halvelak infektion i disken som jag opererade i augusti. Den 3:e på ca 7-8 år.

En infektion i en disk är mycket svårare att upptäcka och svårare att bekämpa.

Får du en infektion i ett knä blir du svullen, öm mm mm,och inte riktigt lika svårt att bekämpa,

 men i disken är det svårare.

Så livet jag lever just nu är att jag kan gå ganska bra inomhus.

Utomhus måste jag ha en rullator eftersom att mina muskler är kraftigt försvagade, i fall jag skulle trilla ihop pga krampanfall eller trötthet i rygg och ben.

Jag går en motionsrunda med min rullator varje dag till vår brevlåda, sammanlagt ca 200 m, och det är fullt tillräckligt utöver det vardagliga gåendet man gör.

Utöver det så sväljer jag mellan 20-25 tabletter varje dag.

Jag ska äta penicillin och nervsmärtmedicin i 3 månader och då hoppas jag att jag blivit frisk och kan gå promenader utan min extra fästman - herr rullator.

forts följer när motionsrundan utökats....

                                                                               20 okt 2010

Det vart ingen utökning av motionsrunda utan det vart bårtaxi
i natt igen för att åka in sjukhuset i Östersund.
Kramper och svårt att kissa igen.
Så nu funderar läkarna på hur dom ska kunna lägga ihop en bra smärtlindring så att jag slipper krampsmärtorna och att jag kissa som en normal frisk människa.
Livet suger........................ mkt just nu!

                                                                                  21 okt 2010

Idag har varit en gråtdag, men det går över.
Summa summarum av mig när jag var hemma.
För snabb nedtrappning av smärtlindring och mycket rörelse för min kropp
och framförallt höger sida.
Blir kvar till nästa vecka så har ni vägarna förbi sjukhuset så får
 ni gärna komma och hälsa på en platt Birre.

                                                                                 15 nov 2010

Nu kommer en liten sammanfattning.
Den 26 okt fick jag komma hem, det blev lite snabbare än tänkt men min mamma och syster var här och fårjobbade så då behövde jag bara ligga och ta det lugnt och inte springa fram och tillbaka till köket för att hämta te, vatten, frukost mm mm som jag måste göra när jag är själv hemma på dagarna.

Nedan ser ni min korsett som jag har så mycket som möjligt, den är skön men ibland får jag lite cellskräck i den. Utomhus är den alltid på och på natten.

Här är min Herr Rullator som jag ska använda när jag börjar att promenadmotionera. Just nu använder jag mina meter inne hos fåren.

I stort sett är det väl ganska bra med mig förutom att jag inte kan göra någonting.

Trycker i mig 29 medicintabletter varje - urk!
Men jag orkar i alla fall gå ut och mysa med fåren och ge dom en liten famn med hö eller ensilage.

                                                                         1 december 2010

Pratade med min läkare i dag.
Jag kan fortsätta minska morfin och stesolidtabletterna  - skönt.
Ska inte träna något utöver det vardagliga som jag gör, går inne och går ut till fåren.
Korsetten på HELA TIDEN precis som innan´.
Återbesök i mitten på januari och då hoppas vi att infektionen är BORTA.
SEN börjar en LÅÅÅÅÅÅÅNG rehabilitering.
Men men det går ju åt rätt håll just nu i alla fall och det är ju mkt BRA!

                                                                 1 mars 2011

HURRA !
Idag har jag gått 1,2 km i den härliga solen.
Det var så underbart att kunna gå en "riktig" promenad utan att ha ont.
Jag satte i nya skosnören i kängorna och sen var det bara att ta med sig GPS och gå ut i solen.
GPS ser till så att jag inte går för långt.

Träningen på min crosstrainer har visat sig vara otroligt bra nu när det varit så himla kallt och blåsigt. Det har gjort att jag kunnat fortsätta med träningen utan avbrott - ljuvligt!